Katrineholm 08, hösten/vintern med vackert väder, jag märker inte längre vad som görs Jag stör mig på ett ljud som inte hörs. Den här stan är klädd i kejsarens nya kläder, runt omkring, Ingenting.
Jag säljer inget längre, jag har stängt butiken. Jag gör mig inte arg på nån reklam. Tavlan är en fläck med färggrann ram. Jag ger upp, jag orkar inte bli besviken. Som du sa det är dags att dra.
För jag faller, faller, faller
Jag lyssnar inte längre, jag stänger fönstret. Inget värt nåt, som inte inger hopp. Jag rusar inte längre erat lopp. Jag står kvar, ser ingen plats för mig i mönstret.