Folk runt om mig dör som flugor, dålig jämförelse men det liknar en dödsepedemi. Folk runt omkring mig ska bli föräldrar och ingå äktenskap och jäkta sig med ansvar. Jag ser ingen som helst anledning eller vinst med att bli förälder eller ingå äktenskap eller vad nu det stora nya ansvaret ska stå för, att dö är inte speciellt ansvarsfullt eller kul heller.

Så min insikt är ganska osammanhängande med texten jag nyss skrev. Jag vill flytta, jag vill utbilda mig och jag vill engagera mig, jag vill fortsätta låta mig inspireras av VH, Människor, städer och djur. Jag vill flytta till USA, jag vill flytta till Stockholm och göra det jag är bäst på, jag vill jäkta mig in i LIVET. Men vet ni vad jag har? Jag har bundit mig med en bebis, min bebis Bimba som jag inte kan lämna. Min hund begränsar mig i att jäkta mig in i livet.( som man säger med sina barn, du var inte påtänkt och livet hade sett annorlunda ut ifall jag inte fått dig, men det finns inget finare eller bättre än dig i mitt liv) Ställer mig helt oförstående till de människor runt omkring mig som ska jäkta sig in i massa tråkigt ansvar som giftemål och föräldrarskap och död.