Assistans är ett yrke, ett livsavgörande arbete och samtidigt en bunus.
Sverige är det enda landet som erbjuder personlig assistans sedan 1994 då lagen trädde fram.
J A G  ser så mycket problem, så mycket som kan utvecklas och förbättras i vardagen, i den offentliga sektorn osv, Men min syster har assistenstimmar som täcker nästan två tjänster, vilket är ganska mycket och ändå ser jag så mycket som kan bli så mycket bättre inom detta område.

Tänk då i alla andra länder världen över som INTE erbjuder personlig assistans, de som bor på hem, de som bor hemma hela livet, de som blir placerade hos någon som "tvingas" ta hand om en. Hur kan inte detta problem vara så mycket större? Varför uppmärksammas inte problemet? Hur kan vi lilla Sverige, på 9 miljoner människor, vara de enda landet med den här assistansen?

Assistans kostnad för ett samhälle är mindre än hemtjänst. Så att få ditt hem städat är billigare än att få en person som hjälper dig i vardagen med i livsviktiga situationer, en person som är dina armar om ben. Hur ska jag kunna sprätta snurr på det här, jag vill ge världens alla behövande assistans!

Du är inte funktionshinder, du har ett funktionshinder. Funktionshindret sitter inte i personligheten, det är ett hinder i livet som alla funktionshindrade borde ha självklar rätt att få hjälp med.